Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning på Institutionen för kemi och molekylärbiologi

Institutionen omfattar runt 60 forskare och lärare som bedriver högkvalitativ forskning och forskarutbildning inom ett brett område som sträcker sig hela vägen från atom- och molekylskala via celler till hela organismer. Många av de fenomen vi studerar illustrerar det kemiska och biologiska samspelet mellan molekyler i vår naturliga miljö och i levande system. 

Biomolekylära vetenskaper

Forskning inom biomolekylära vetenskaper omfattar både molekylärbiologer och kemister som bl.a. studerar cellsignallering, reglering av genuttryck, utvecklingsbiologi, evolutionära processer, cellers svar på förändringar i miljön och på främmande molekyler, proteiners struktur och funktion, nervcellernas kemi och kommunikation, och cellens åldrandeprocesser. Ett flertal forskargrupper är aktiva inom fältet kemisk biologi där man via kemisk syntes tillverkar bioaktiva molekyler som används för att förstå biologiska mekanismer och sjukdomsprocesser.

Miljövetenskaper

Miljövetenskaplig forskning på institutionen studerar sambandet mellan kemiska processer i naturen, havet och atmosfären och hur dessa processer påverkar miljön, klimatet och oss människor. Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar grundläggande studier av kemiska reaktioner på molekylärnivå, utveckling av nya analytiska metoder, samt fältstudier.

Grundläggande kemiska vetenskaper

Forskare inom detta område arbetar med kemins grundvalar med syfte att erhålla fundamental kunskap om och förståelse för kemiska substanser, fenomen och processer i naturen. Det är karaktäristiskt att forskning inom fundamental kemi har sitt fokus på problem, metoder och teorier som har generell relevans inom kemin, men forskningen kan också vara skarpare fokuserad på speciella frågeställningar inom vilken del som helst av kemin. Resultaten och metoderna tillämpas inom många delar av naturvetenskap och teknologi. Forskningen ger även upphov till nya tillämpningsområden. Som exempel på aktiva forskningsområden vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi kan nämnas projekt där experimentella och teoretiska metoder inom fysik utvecklas och används för kemiforskning, där ytor och nanopartiklar studeras, där organiska och metallorganiska substanser undersöks och syntesmetoder utvecklas samt där fundamentala processer och fenomen av betydelse för atmosfären, rymden, marina system, miljön, biosystem och molekylär medicin studeras.

Styrkeområden/Excellens

En extern utvärdering av forskningen på Göteborgs Universitet 2010 (RED10) pekade ut ett antal styrkeområden på institutionen, däribland Analytisk kemi, Biokemi, och grupperingarna inom Funktionsgenomik och cellbiologi med jäst som modellsystem. Institutionen har för närvarande fyra forskare som stöds av medel från prestigefyllda ERC (European Research Council) och tidskriften Science har listat forskning från KMB på sin topp 10-lista för 2012 års vetenskapliga höjdpunkter. Ett flertal av våra forskare har personliga bidrag från nationella excellensprogram och/eller forskningsmedel från EU och institutionen deltar i Toppforskningsinitiativet, den hittills största Nordiska forsknings- och innovationssatsningen inom klimat, energi och miljö.

Forskningscentra

Universitetets forskningscentra fungerar som en mötesplats för studenter, forskare, men också näringsliv och offentlig sektor. Centrumbildningarna är tvärvetenskapliga och flera ämnen, fakultetsområden och lärosäten kan ingå i en centrumbildning. Forskare från institutionen deltar i följande forskningscentra:

 

Möt våra forskare

Institutionens forskargrupper och deras ämnen

Institutionens vetenskapliga publikationer

Science Faculty Magazine

Läs senaste numret av Science Faculty Magazine.

Science Faculty Magazine

 

Sidansvarig: Katleen Burm|Sidan uppdaterades: 2016-12-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://cmb.gu.se/forskning/
Utskriftsdatum: 2017-06-27