Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klor och litiumbatterier i fokus på fortbildningsdagen för ämneslärare i kemi och naturkunskap

Nyhet: 2019-10-30

Grundämnets Klor beteckning

Visste du att Göteborgs universitet blivit tilldelad faddergrundämnet klor i år, att klorföreningar används i allt från matlagning till raketdrivmedel och att litiumjonbatterier används såväl i mobiltelefoner, bärbara datorer som elbilar?

Om detta fick ämneslärare lära sig mer om på årets fortbildningsdag Ämnets dag inom kemi och naturvetenskap då periodiska systemet, som i år fyller 150 år, klorets historia samt årets nobelpris i kemi uppmärksammades.

Svenska kemister har spelat en stor roll vid upptäckten av jordens grundämnen. År 2019 har de svenska universiteten och högskolorna därför blivit tilldelade var sitt "faddergrundämne". Göteborgs universitet erhöll grundämnet klor (Cl).

Historisk koppling mellan klor och Göteborg

Anders Lennartsson, doktor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, klargjorde klorets historia, egenskaper och användningsområden för besökarna.

Den främsta källan för grundämnet klor är havsvatten, något som det finns gott om på västkusten och Göteborgs universitet bedriver omfattande forskning om havet. Det finns också en historisk koppling mellan klor och Göteborg: Klorets upptäckare, Carl Wilhelm Scheele, började sin kemiska bana just i Göteborg.

Klor har länge använts som blekmedel, först för att bleka lin och senare för att bleka till exempel pappersmassa. Klorets blekande förmåga beror på att kloret reagerar med de ämnen som ger linfibrerna eller pappersmassan dess färg, och sönderdelar dem till färglösa ämnen.
Klor används också som desinfektionsmedel för att döda bakterier och virus. Vattnet i simbassänger kloreras för att hindra att bakterier förökar sig i vattnet, och många kommuner tillsätter låga koncentrationer av klor till dricksvattnet för att hindra att bakterier sprids.

Hanna WennerhillHanna Wennerhill, Kungsbacka, undervisar i årskurs 8 i NO-ämnena, Ma och Tk samt år 5 och 6 i Tk och besökte fortbildningsdagen för att få inspiration och hålla sig uppdaterad i sina ämnen.

– Vissa av sakerna jag hört idag, kommer jag kunna använda direkt i undervisningen efter höstlovet eftersom vi jobbar med övergödning, algblomning och biologisk mångfald just nu. Jag fick också flera idéer till nya laborationer. Sedan är det också kul att kunna ge de elever som är extra intresserade av periodiska systemet lite historik om upptäckten av klor och namngivning av grundämnen. Det var också intressant att få en föreläsning om årets nobelpris i kemi.

Laddningsbara batterier

Ett återkommande inslag är en presentation med koppling till årets nobelpris i kemi som i år gick till de tre forskarna John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatterier. Litiumjonbatterier används idag i allt från mobiltelefoner och bärbara datorer till elbilar där de förbättrat prestandan. Batterierna kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Ämnets dag i kemi och naturkunskap. Sal med ca 60 besökare.− Det är mycket positivt att man uppmärksammar den forskning som lett fram till litiumjonbatterier. Ett nobelpris som uppmärksammar batterier kan också få en positiv inverkan på forskning om andra typer av elektrokemiska processer som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, enligt professor Elisabet Ahlberg.

− Grundforskning möjliggjorde utvecklingen av litium-jon batteriet. I kölvattnet av oljekrisen på 1970-talet insåg Exxon, ett företag i oljebranschen, att grundläggande forskning är nödvändig för att klara energiförsörjningen när tillgången på olja minskar. Forskarna som rekryterades fick fritt välja sina forskningsområden och studier av supraledande material visade sig ha bäring på energitäta material som var lämpliga för batterier. Detta och andra exempel visar att vi behöver värna den grundläggande forskningen, även om man inte ser någon direkt tillämpning av resultaten idag.

− Det är intressant att följa utvecklingen av litium-jon batteriet och se hur forskarna verkligen utnyttjat och byggt vidare på tidigare forskning även utan direkt samarbete. Detta ledde till att problem identifierades och löstes, vilket så småningom resulterade i ett kommersiellt batteri. Optimering av litium-jon batteriet har sedan lett till ökad prestanda och säkerhet.

Andreas HanssonAndreas Hansson, lärare i åk 6-9 i Mölndal, lyfter också vikten av fortbildningar som Ämnets dag och fick med sig flera delar som var direkt applicerbara i undervisningen.

– Jag tycker det är viktigt att gå på fortbildning av flera anledningar. Först och främst är det ju en del av jobbet som lärare att hålla sig informerad av vad som är aktuellt inom det ämne man undervisar i. Sedan handlar det också om nätverkande, träffa representanter för universitet och kollegor från andra skolor där man kan dryfta funderingar och tankar med arbetet och undervisningen. Detta är en mycket viktig bieffekt av fortbildningar.

Andreas tycker att det är en bra satsning av universitetet att bjuda in till fortbildning, något som han gärna stöttar och är en del av.

– Därför ser jag också Ämnets dag som ett bra forum för att diskutera dessa frågor med representanter för universitetet där jag som lärare spelar en viktig roll i vad för sorts intresse och utbildning elever kommer att välja i framtiden.

– Det är enkelt att tycka att vi skulle ha mer utav den här typen av fortbildningar och nätverkande, och det gör jag. Det finns så mycket bra fortbildning att gå på som lärare, och så mycket mindre bra fortbildning. Ska man renodla sina fortbildningssatsningar anser jag att de man ska gå på ska vara knutna till universiteten. Där finner vi inte bara kvalité utan också möjligheten till samarbete för att få in elever på naturvetenskapliga utbildningar.

Fortbildning och experthjälp

Besökarna fick även tips om relevanta lärarfortbildningskurser, idé om skol- och samverkansprojekt samt att det finns möjlighet för lärare att doktorera inom forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap (CUL).

– Det är roligt att vi lockar så många verksamma lärare i kemi och naturkunskap till den här fortbildningsdagen. Det är viktigt för oss på universitetet att ha en etablerad kontaktväg och få förslag på vad vi kan göra för dem. Dessutom tror jag de uppskattar att få information om vad vi kan erbjuda i form av fortbildning, experthjälp och elevaktiviteter, säger Örjan Hansson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi

Ämnets dag arrangerades i år för fjärde året i rad under höstlovsveckan, med drygt 1000 besökare och 125 reserver.

– Årets fortbildningsdag bjöd in till 23 olika ämnen för ämneslärare på gymnasiet och årskurs 7-9. Det var högt tryck trots att sex ämnen inte hade möjlighet att medverka i år, berättar Kristina Lindahl som arbetar med att arrangera Ämnets dag.

Nytt för i år var att Högskolan för scen och musik genomförde dagen i samarbete med Kultur i väst och därmed även kunde bjuda in lärare inom kulturskolan i dans, musik och teater.

Kontakt

Frågor om fortbildningsdagen Ämnets dag besvaras av Kristina Lindahl, kristina.lindahl@gu.se, utbildningshandläggare vid enheten för skolsamverkan, ämneslärarutbildning och kompletterande lärarutbildning (SÄL), Göteborgs universitet
Gå till Korsvägen – portal för lärarfortbildning>>
Läs mer om Ämnets dag>>

 

AV:

Artikeln publicerades först på: lararutbildning.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2012-01-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?