Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Atmosfärsvetenskap

Inom atmosfärsvetenskap analyserar vi hur grundläggande atmosfärskemiska och atmosfärsfysikaliska processer påverkar ekosystem, luftkvalitet, hälsa och klimat. Atmosfärsvetenskap vid Göteborgs universitet är en unik gruppering i Sverige genom att vår forskningsstrategi för transport- och reaktionsprocesser i atmosfären utgår från förståelse på en molekylär nivå.

Studier av aerosoler, atmosfäriska ytor och molnbildande partiklar är viktiga för att förstå utvecklingen av atmosfären, jordens klimat och för kopplingen till långsiktigt hållbar utveckling. Förutom atmosfärsvetenskaplig forskning, bidrar våra studier till grundläggande kunskaper om och utveckling av ett brett spektrum av vetenskaper, från kolloidal kemi och nanoteknik till medicin och hållbar utveckling.

Vikten av atmosfärsvetenskaplig forskning
Forskning inom atmosfärsvetenskaplig är en viktig del av kunskapsbildningen för att förstå många av de utmaningar som berör hållbart jordbruk, vår hälsa, användningen av fossilbränslebaserad energi, utvecklingen av stadsmiljöer, ekosystem och klimat. Atmosfärsvetenskaplig forskning är också kopplad till många av FN: s globala hållbarhetsmål. Några exempel:

  • Enligt WHO kan var nionde dödfall världen över kopplas till luftföroreningar.
  • Förändrade klimat- och nederbördsmönster kan förändra jordbruksproduktiviteten, tillgången till rent vatten, samhällets hållbarhet och i extrema fall utlösa massmigrationer och konflikter. 

Atmosfärsvetenskaplig forskning kan bidra till att hantera dessa stora utmaningar. Bättre förståelse för de grundläggande processerna som skapar luftföroreningar, ändrar molnens bildning och egenskaper samt processer som tvingar fram kemiska omvandlingar är exempel på områden där atmosfärsvetenskaplig forskning kan bidra till globala lösningar, nu och i framtiden.

Samarbeten
Våra forskare kommer från ett brett spektrum av bakgrunder - kemi, fysik, geovetenskap och ekosystem - och vi bedriver entusiastiskt en rad mellanvetenskapliga och tvärvetenskapliga studier. Vi arbetar inom flera externa nätverk, som exempelvis:

  • Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)
  • Göteborgs luft- och klimatnätverk (GAC)
  • Offentliga organisationer som IVL svenska miljöforskningsinstitut och Göteborgs Stad
  • Privata organisationer och företag som RISE och AstraZeneca.

Forskningsområden inom Atmosfärsvetenskap

Aerosoler, moln, klimatinteraktioner

Organiska aerosoler, partiklar, iskristaller och vattendroppar är alla viktiga för moln; och deras ytor är grundläggande för atmosfärskemi och atmosfärsfysik.

Luftkvalitet

Kan vi leva i en värld där vi alla har ren och frisk luft? Inom atmosfärsvetenskap arbetar vi med att identifiera och fylla kunskapsluckor om luftkvalitet och dess påverkan på allas vår livskvalitet. Exempel på lösningar: SIF AIR-rapport (länk öppnas i nytt fönster).

Energi och transport

Forskning inom energi- och transportområden är avgörande för att säkerställa en hållbar framtid. Vårt fokus är förståelse för utsläpp från energi- och transportsektorerna och de efterföljande atmosfäriska omvandlingsprocesserna utifrån kemiska och fysiska egenskaper hos bränslen och emissioner. Den atmosfäriska sammansättningen av den påverkade luften och emissionernas påverkan på hälsa, ekosystem och klimat är också väsentliga komponenter i vår forskning.

Instrumentation

Förutom unika laboratoriemiljöer (molekylstrålespektrometerar, flödesrörsreaktorer, avancerade spektrometrar, et cetera) deltar forskare inom atmosfärsvetenskap i stor utsträckning i mätkampanjer som använder en mängd utrustning för karakterisering av valda delar av atmosfären.

Fotokemi

Komplexa, främst organiska, kemiska förlopp kontrollerar atmosfäriska transformationer. Atmosfärskemi inom fotokemisk smog innefattar förståelsen av komplexa oxidationsmekanismer för organiska föreningar kopplade till bildning av sekundära organiska aerosoler (SOA). Fotokemisk smog inverkar på aerosolpartikelegenskaper där till exempel transformation av sot kan förändra vattenupptag och molnbildning.

Forskargrupper inom atmosfärsvetenskap

Johan BomanJohan Boman

Forskar i skärningspunkten mellan miljövetenskap, fysik och kemi, med särskilt fokus på luft- och livskvalitet i stadsområden i låg- och medelinkomstländer. 

Mattias HallquistMattias Hallquist

Forskningen handlar om atmosfäriska partiklar och deras egenskaper ur ett molekylperspektiv, i allt från laboratoriestudier av aerosolbildning från oxidation av organiska föreningar till fältmätningar av urbana aerosoler.

Ravi Kant Pathak

Arbetar för att förbättra den grundläggande förståelsen för växelverkan mellan sot och organiska aerosoler i atmosfären, och bildning, transformation, egenskaper och kemi hos de resulterande beläggningarna på sotpartiklar. Undersöker de molekylära processerna som är relevanta för regionalt brunt dis i framför allt Asien, inklusive betydelsen av biobränslen. Vidare undersöker Ravi utsläpp av neurotoxiner från träförbränning.

Jan PeterssonJan Pettersson

De grundläggande laboratoriebaserade och teoretiska studierna syftar till en förbättrad konceptuell förståelse av viktiga aerosolprocesser, inklusive bildning av partiklar, bildning av molndroppar och ispartiklar och heterogen kemi som äger rum på dessa partiklar.

Erik ThomsonErik Thomson

Grundläggande kemiska och fysikaliska processer relaterade till atmosfäriska fasövergångar inklusive bildning och utveckling av is och snö.

Forskning för hållbar utveckling

17 globala mål för hållbar utveckling

Vår forskning inom atmosfärsvetenskap bidrar till hållbar utveckling på många olika sätt. Forskningen fokuserar främst på källor, effekter och lösningar relaterade till luftkvalitet och klimat.

Forskning relaterad till källor kan kopplas till mål 7 (energi), men också till mål 8 (industriproduktion, inklusive arbetsförhållanden), mål 9 (industri och infrastruktur), mål 12 (konsumtion) och stads- och transportrelaterade frågor inom mål 11 (Hållbara städer).

Forskning om effekter inkluderar studier som är relaterade till mål 3 (Hälsa) och mål 13 (Klimat) men det är också kopplat till mål 2 (fattigdom), mål 6 (vatten och sanitet), mål 15 (ekosystem) och mål 14 (vatten).

Forskningsbehov för lösningar på de komplexa områdena luftkvalitet och klimat finns i de övriga 6 hållbarhetsmålen, där mycket av arbetet innebär kapacitetsuppbyggnad i länder med låg och medel-inkomst.

Läs mer om forskning och hållbar utveckling.

Institutionens forskare

Institutionens vetenskapliga publikationer

Sidansvarig: Katleen Burm|Sidan uppdaterades: 2019-11-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?